En skola för alla - som jag ser det.

Det har varit lite mycke´, som man brukar säga. Att blogga har inte varit det viktigaste, men nu är det dags igen.

Det är alldeles för många som mår väldigt dåligt, antingen av sjukdom eller av arbetslöshet. Att skylla allt på alliansens politik är att göra det enkelt för sig. När en som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden efter genomgången gymnasieskola har tillåtits att gå mellan arbetsförmedling och försörjningsstöd i 16 år (!) - så kan man inte säga att det beror på alliansens politik. Tyvärr är det inte ett enstaka exempel, det finns för många som har det så.

En ung människa som lämnar gymnasieskolan har varit inne i skolsystemet i 13 år, så det kommer att ta tid innan en ny skolreform får genomslag. Jag tror ändå att det alldeles nödvändigt att göra om skolsystemen så att de passar för alla. Mina egna erfarenheter har visat att barn med samma föräldrar, i samma bostad och som äter samma mat som övriga familjemedlemmar varje dag, ändå har olika intressen och sätt att tillägna sig kunskap. Jag tror att det är erfarenheter som jag delar med många.

Någon har lätt för att lära och behöver knappt göra läxor, en annan måste läsa om och om igen, en tredje kan inte lära sig om inte händerna får vara med i processen. Alla tre är nyttiga och goda för samhället, men i dagens skola måste alla göra lika och alla måste tillägna sig kunskaper som räcker till för högskole-studier. Det är orättvist! Jag är glad för Jan Björklunds föslag om ändring av gymnasieskolan och jag är övertygad om att det kommer att stärka våra elevers möjligheter att lära sig ett yrke, oavsett om det är ett yrke som bygger på teori eller praktik.

Att vara stolt över sina kunskaper och att få förutsättnigar för att leva sitt eget liv borde vara en självklar rättighet för varje människa. Att vara beroende av andras goda vilja och att försörja sig med hjälp av bidrag måste vara den yttersta nödlösningen för alla.

Carina