Byalaget har därefter själv redovisat våra svar på sin sida på Facebook och de återfinns även här nedan, eftersom det kan vara värt att sprida våra åsikter denna väg.
Svar till Västra Hargs byalag från Folkpartiet i Mjölby
Svaren nedan lämnas 2014-08-20 av Tobias Josefsson, andranamn på Folkpartiets lista till kommunfullmäktige, här utsedd till talesperson inom landsbygdsfrågor.Relevant inom området är den lokala valfilm som har gjorts på temat ”En levande landsbygd”, som på olika sätt berör frågorna nedan och mer därtill. Filmen kan ses tillsammans med våra övriga lokala valfilmer på adressen: http://www.folkpartiet.se/mjolby-valfilmer
Västra Harg är en typisk landsbygd. Vilken politik vill ni driva i landsbygd? Vilken är den viktigaste politiska frågan för er angående landsbygd?
Den viktigaste utgångspunkten för oss är att varje människa i största möjliga mån ska kunna bestämma över sitt eget liv. Ett konkret exempel på det är att få välja var man vill bo, oavsett om det är i en tätort eller på landsbygden. De olika valen medför olika livsvillkor och vår roll som politiker ska vara att med rimliga medel underlätta vardagen och undanröja de hinder som finns, samt att dra nytta av de fördelar som finns, med respektive val.Det är svårt att i ett komplext ämnesområde lyfta fram en enskild fråga som den viktigaste, men om jag ändå väljer är kommunikationer ett avgörande område. Det handlar både om tekniska kommunikationer, som bredband och täckning för mobiltelefoner, och om fysiska kommunikationer, som väl underhållna vägar och en kollektivtrafik där så är möjligt.
Västra Hargs skola är viktig för bygden. Det är en del i att kunna vara en levande landsbygd. Skolan är idag en trygg miljö och dess läge är i närheten av ett naturreservat unikt. Vad vill ni med skolans framtid?
Västra Hargs skola är som ni vet en oerhört viktig del av att hålla Västra Harg med omnejd levande på riktigt. Barn, föräldrar och övriga berörda är engagerade, men även lokala aktörer som lanthandeln i Önnebo är involverade och påverkas positivt av skolan. Kommunen lägger i dag extra resurser på de två landsbygdsskolor som finns, men dessa är på sikt hotade på grund av sviktande ekonomi.En konkret åtgärd för att initialt säkra de extra resurserna för landsbygdsskolorna är att flytta budgetposten från Utbildningsnämnden till en mer central nivå. Detta är en stark signal om att det ligger i hela kommunens intresse att bevara situationen och att det inte bara är en fråga för skolområdet, samtidigt som skolorna på detta sätt också kan bli en del av en större aktiv strategi för landsbygden.
När det gäller eventuell nedläggning är vår utgångspunkt att denna i så fall huvudsakligen måste baseras på elevernas resultat i skolan. Så länge elevunderlaget håller en tillräcklig storlek och elevernas resultat inte är påtagligt sämre än andra skolors elever vill vi behålla Västra Hargs skola i dess nuvarande form – och ännu hellre i en utökad form. Detaljerna om exakt vilka årskurser som ska finnas eller inte är en detaljfråga som beror på elevunderlaget.
I nuläget finns inga redovisade uppgifter om hur eleverna från skolan presterar i de högre åldrarna, men intrycket är att det generellt går bra för dem. En eventuell nedläggning måste, utöver elevernas resultat som är den viktigaste punkten, också baseras på ett brett underlag där det redovisas hur övriga delar av bygden och dess aktörer skulle påverkas.
En bygd som Västra Harg är beroende av samarbeten mellan olika organisationer och föreningar. Hur tänker ni som politiskt parti arbeta och stödja det?
Det är definitivt värt att poängtera att de ideella krafterna som finns i byalag, bygderåd, hembygdsföreningar och liknande är helt avgörande för att få landsbygden att fungera. Med enbart en kommersiell grund kommer service och livskraft att försvinna, eftersom det generellt inte är ekonomiskt försvarbart för vinstdrivande företag att satsa.Med det sagt måste kommunen fortsätta att stötta de ideella krafterna. Den bygdepeng som finns i dag är ett gott exempel, men även andra former av stöttning som exempelvis administration och hjälp kring olika bidrag och stöd är aktuella. Mer rena pengar är svårt att lova i nuläget, men det måste finnas andra sätt att stötta. Där ser vi att de lokala organisationerna är viktiga i egenskap av idésprutor och drivande krafter.
I sammanhanget är det också värt att lyfta fram de företagare som finns lokalt i bygden och som många gånger är engagerade i det som händer på den ideella arenan. Utifrån det är det också viktigt att kommunen som helhet har ett väl fungerande stöd för företagare, såväl stora som små och såväl i tätort som på landsbygd. Förenklade regelverk, en stärkt hästnäring och utvecklad ekoturism är några ingredienser.
Västra Harg har ett stort naturreservat och en av Mjölby kommuns större sjöar. Vilken miljöpolitik driva och utveckla i kommunen?
Miljöområdet är av naturliga skäl väldigt stort. I den mån det är ekonomiskt möjligt önskar vi kunna stötta exempelvis projekt och arbeten som syftar till att undvika att sjöar växer igen. I övrigt är tidigare nämnd ekoturism, med stöd och information från kommunen, en sak att satsa mer på.På ett övergripande kommunalt plan är saker som förbättrad avfallshantering och en ännu större andel återvinning viktiga områden att satsa på, tillsammans med ett fortsatt förbättrat cykelvägsnät och en väl fungerande kollektivtrafik.
Att arbetspendla för att kunna bo kvar i en landsbygd som Västra Harg kräver bra infrastrukturer. Hur ser ni på det i framtiden?
Järnvägsnätet med Östgötapendeln som främsta ingrediens ska utgöra stommen i Mjölbys kommunikationer inom området. I och med det blir knutpunkter som Mjölby och Mantorp viktiga i Västra Hargs fall, vilket gör att vägnät och potentiell kollektivtrafik till dessa stationer är centrala. Ambitionen är att få Västra Harg att växa och bli starkare, vilket just skulle kunna ge möjligheter till exempelvis stärkt busstrafik, exempelvis med anropsstyrd trafik även på landsbygden.Att i den mån det går även kombinera skolskjutsar med ordinarie kollektivtrafik är högst intressant. Det vore också mycket intressant att se ideella krafter samordna de boendes olika resor till och från knutpunkter, exempelvis via en för ändamålet anpassad hemsida. Detta kan minska belastningen på miljön, spara pengar för de som reser och stärka samhörigheten människor emellan.
Det förs i kommunen också diskussioner om att halvera stödet till enskilda vägar. Vi har inte diskuterat saken i detalj i vårt parti, men personligen är jag negativt inställd till ett minskat stöd eftersom det drabbar de mest utsatta. Det är en rättvisefråga att behålla stödet i dess nuvarande form, eftersom kommunens invånare i grunden ska behandlas lika oavsett var de bor. Alternativet vore att även låta boende i tätorter betala för gatuunderhållet.
Möjligheten till bra elektroniska infrastrukturer (bredband, fiberkabel) är viktigt för de som vill bo kvar men ändå kunna arbeta på avstånd. Vilken politik vill ni driva i denna fråga?
Vi instämmer definitivt i påståendet om områdets betydelse. I och med att kommersiella krafter endast i undantagsfall väljer att satsa på landsbygd måste andra lösningar hittas, inte minst i takt med att kopparnätet för telefoni tas bort helt och inte fullt ut kan ersättas med mobil telefoni och mobila bredband.Av naturliga skäl är frågan om bredband på landsbygden och strategier däromkring ett nationellt område, men det betyder inte att vi i kommunen inte kan göra något på egen hand. Med byalag som utgångspunkter finns goda möjligheter att få både hjälp och ekonomiskt stöd från exempelvis Länsstyrelsen och PTS, utöver de pengar som kommunen själv kan avsätta för utbyggnad av stamnät för optisk fiber.
Det är inte rimligt att i en ekonomiskt svår situation, som kommunen befinner sig i, lova guld och gröna skogar på bredbandsområdet. Det är däremot rimligt att tydlig uttala sin ambition att i samarbete med de lokala krafterna hitta lösningar där så är möjligt. Fiber ska vara utgångspunkten, men i vissa fall kan även andra tekniska lösningar vara aktuella.
Fungerande digitala kommunikationer är också en demokratifråga, inte minst för de barn och ungdomar som bor i bygden. Hamnar de efter på den digitala arenan kan det påverka både studieresultat och socialt umgänge med kompisar negativt, vilket inte är önskvärt.
Frågan om teknisk infrastruktur påverkar även möjligheten att bo kvar på landsbygden längre upp i åldrarna. Saker som telefoni, fungerande trygghetslarm och möjlighet att kommunicera med exempelvis vårdgivare via videosamtal är några exempel på områden som kan bidra. Att människor bor kvar längre i sina egna hem innebär utöver en högre personlig livskvalitet också besparingar för kommunens omsorgs- och vårdverksamheter, vilket gör det ännu mer angeläget att satsa just här.
